Köpstopp – Here’s why you should always pay full retail price

Retail marketing scientists have mastered the art of seduction. They make a living by influencing your purchasing decisions and, on occasion, roping you into buying something you really don’t need. They have a myriad of analytics at their disposal, and they’re not shy about using them to tempt you into abandoning all rational behaviour and making impulse purchase decisions – the kind that result in shocking credit card bills at the end of the month.

Marketing scientists have many tricks up their sleeves, but the most common way they get us to drop our purchasing defences is by provoking us with sales. Sales have a powerful allure, appealing to restrained and uninhibited shoppers alike.
Think of how retail marketing scientists manipulate pricing signage during sales. They commonly use signs that emphasize the original price in big font and de-emphasize the sale price in small font. They do so because research has shown that when the sale price is presented in smaller font, it gives the illusion of being more affordable and triggers impulsive purchases. It’s a subtle but effective way of swaying our willingness to spend.

Of course, sales aren’t the only way retailers lure us into spending more. There’s the ever-popular “number nine” ploy. In the past, whenever I saw items marked at $9.99 instead of $10, I used to say to myself, “Who do they think they’re fooling?” But like most people, I underestimated the power of the number nine. As William Poundstone points out in his book, eight different studies show that setting price points that include the number nine increased sales by 24%!

Pricing decoys are another way retailers get you to part with more money than you planned on. In his book Predictably Irrational, behavioural economist and professor Dan Ariely demonstrates how a large magazine successfully employed a strategy called the “decoy effect” to increase revenue from subscription sales. Prospective subscribers were given three choices:

1. Web-only subscription for $59
2. Print-only subscription for $125
3. Web + print subscription for $125

At first glance, the middle price point appears to be superfluous. Why would anyone buy a print-only subscription for $125 if they could get a web and print for the same price? Ariely tested the price points with MIT students and found that 16% of students chose option 1 and 84% chose option 3; not surprisingly, none chose option 2.

Then Ariely did something really interesting; on the assumption that having a decoy price (option 2) was influencing people’s choices, he removed the decoy and retested the price points. This time, the subscription choices were as follows:

1. Web-only subscription for $59
2. Web + print subscription for $125
With the decoy removed, the option that had previously been the most popular – the more expensive print + online access subscription – suddenly became the least popular choice. Only 32% of those surveyed chose the more expensive option, with 68% selecting the online-only subscription. Clearly the middle price point wasn’t superfluous; it was smart marketing that made option 3 look more attractive to subscribers.

The decoy effect applies to other items as well. Take wine, for example; we end up spending more if we’re are given three different price points as opposed to two. If one bottle is cheap, say $10, and the third bottle is expensive, ringing in around $50, then suddenly a $30 bottle seems reasonable – even if the customer only intended to spend $15-$20 at the most.
Retailers aren’t about to stop using the tried-and-true tricks that have worked for decades. Ultimately, it’s up to us resist their persuasion and take responsibility for our spending. But there are a few “tricks” of our own we can employ to help protect our wallets and preserve our sanity. If you’re easily enticed to spend money on sales items, or often succumb to manipulative pricing, you could save a lot of money by following these two rules of thumb:

Retailers count on the fact that we get into a ‘hot’ state when we see an item we want to buy. It clouds our judgment and makes us irrational about our fiscal responsibilities. If you find yourself in this predicament, the best thing you can do is abide by the 24-hour rule. Here’s is how it works: Don’t deny yourself the item altogether. Instead, tell yourself “I can buy it if I still want to after 24 hours.” Let’s face it, the item likely isn’t going anywhere fast, and even if it sells out, you could probably find it online. There’s no harm in waiting a day before buying a product, but there is a lot to be gained. By following the 24-hour rule, you give yourself time to get into a ‘cool’ state, one where you can resist the impulse buy and embrace your inner accountant. If you find that at the end of 24 hours you still want to make the purchase and have rationally determined that it’s an investment worth making (that is, it fits into your budget), then go ahead.

This rule might seem counterintuitive, but consider this: If you added up all the unneeded items you bought on sale (like clothes in your closet that still have tags attached, or toys and tools in the garage that have never been used), you’ll probably find that the cost outweighs what you would have spent if you’d only bought things you really needed, even at full retail price. If you consciously walk away from every sale and always pay full retail prices – on items you really need – your finances will almost certainly come out on top. Keep in mind I’m not talking about toilet paper and toothpaste; those daily necessities are great to purchase on sale. It’s those big ticket items, like high-tech toys or designer duds, that you should look to buy only when you really need them, not just because they’re marked down.

When there’s a “60% off” sign dangling in front of you, it takes a lot of will power to resist. You may need some practice, and a lot of dedication, to be able to consistently respect your financial limits. But if you follow the 24-hour rule and commit to paying full retail price, the “60% off” sign loses a lot of its persuasive power. Don’t submit to temptation; take control of your spending habits, and your financial future will remain yours to dominate.

Källa:http://business.financialpost.com/2014/04/22/heres-why-you-should-always-pay-full-retail-price/

Annonser

Köpstopp – Utvärdering vecka 51 och 52

Då var julen över detta år också. Själv så jobbade jag julafton, så missade tyvärr firande med familjen, Kalle Anka och maten. Pratade med en otrevlig och överambitiös distriktsläkare på telefon, det är väl mitt mest klara minne från den dagen. Men nu är det gjort, förhoppningsvis är man ledig nästa jul nu. Nyår, midsommar osv bryr jag mig inte så mycket om, bara man får vara ledig jul.

Har under dessa veckor inte köpt någonting annat en mat. Har inte mycket köpsug alls. Samma sak nu i mellandagarna när det är REA överallt. Har inte handlat någonting, känner mig riktigt stolt över mig själv. Tror det har hängt samman mycket med min ambition att betala av mitt hela studielån under 2014. Har funderat någon vecka på hur jag ska lägga upp det hela och bestämt mig för att inte ha köpstopp. I stället blir det Uppdrag skuldfri. Målet är att bli helt skuldfri innan sista December 2014. Min skuld ligger just nu på 180 000 kr, allt detta hos CSN. Det är det enda lånet jag har. På mitt bankkonto har jag just nu 100 000 kr sparade. Tanken är att jag i Januari tar kontakt med CSN och betalar av 80 000 kr. Det betyder att jag sparar 20 000 kr som en buffert för oväntade utgifter. Sen så gäller det att spara minst 10 000 kr i månaden under 2014 för att snabbt kunna betala bort skulden. Min grundlön ligger på 26 000 kr, men då tillkommer ob för natt + helg. Så jag skulle gissa att en normal månad ligger min lön före skatt på 29 000 – 30 000 kr. Efter skatt brukar jag få ut 20 000 – 22 000 kr.

Fasta utgifter varje månad: 

5300 kr hyra (el, värme, vatten ingår i hyran)

1500 kr mat

250 kr internet

100 kr refil till mobil

150 kr radio & tv

200 kr vårdförbundet

350 kr gym kort

Hemförsäkring 50 kr

Totalt: 7850 kr

Under mitt köpstopp 2013 så hade jag en fast månads kostnad på just under 5000 kr. Har nu alltså höjt den med 3000 kr i månaden. Den stora boven är givetvis hyran, som har mer än dubblas. Annars så har jag inte ändrat på livsstilen. Men samtidigt har jag ökad inkomst och fast jobb under 2014. Men denna budget så kan jag nå mitt mål med att bli skuldfri och samtidigt leva som jag vanligtvis gör. Då jag är bäst under ekonomisk press så har jag satt ett väldigt hög ribba detta år för att pressa mig själv att leva så billigt som möjligt. Känner mig väldigt peppad på att klara detta under året och bli helt skuldfri, för att kunna gå vidare och börja investera och spara för framtiden. Just detta med köpstopp känner jag för att slopa i år, då jag inte känner ett behov av att ha det som ledstjärna. Tror jag kommer att vara mer fokuserad på att spara 10 000 kr varje månad. De pengar som är över efter alla räkningar är betalda samt pengar sparade tycker jag att jag får fördela bäst jag vill. Blir kanske kring 2000 kr jag kan använda till nöje varje månad då om jag vill, eller spara.

Tycker ändå att Köpstopps året varit nyttigt. Har fått mig att reflektera kring min konsumtion, skillnaden i vad man verkligen behöver / vad man vill ha, kläder & prylar man redan har samt mycket mer. Känner att det jag kommer att fokusera 2014 på är mer snålhet. Vars kan jag hålla igen utgifter? Försvinner suget att spendera när jag har ett så tydligt mål jämför med Köpstopps året? Mycket intressant saker att fundera kring.

Självklart kommer jag fortsätta med gratisjakten. Känns som det mer är en livsstil nu än någonting annat. Tänker inte speciellt mycket på att man gör det, utan det kommer automatiskt. Får se vid årets sammanräkning vad jag fått gratissaker för. 2014 ser ut att bli ett hyfsat år på gratishållet, hoppas kunna uppnå högsta nivå i GFKs panelbutik. Samt mycket presentkort från alla paneler man är med i. Dessutom skadar inte några fler Buzzador kampanjer.

pengar

Köpstopp – Färdighandlat

Ett år av frivilligt köpstopp föder ingen längtan tillbaka till konsumtionskulturen. Gunilla Brodrej låter sig inte längre förföras av julhandelns glittrande frestelser.

Nu är det jul igen. Förra gången rann bägaren över och jag fick nog. Jag har haft shopstop sedan den 1 januari 2013 och jag tänker inte börja igen. Att ordna med födelsedagspresenter är väl en sak, men att ge sig in i julhandelns kollektiva köpfest och pryljakt, är helt emot min numera fullt utvecklade konsumtionsfientliga natur.

Redan vid vitmossan till adventsljusstaken blir det problematiskt. Förresten är det inte ens någon mossa utan en lav, skövlad på ett sådant sätt att den har små chanser för återhämtning. Julen är en djävul. Vi skulle kunna vända den till en högtid när vi inte konsumerar. Det gör vi ju ändå resten av året.

Så hur ska jag själv göra med julklapparna. Hur ska jag uttrycka mina känslor för familjen? Jag kopierar deras länkar och klickar hem det de vill ha. Varsin sak. Sedan är det bra. Tanken med den här texten är att jag ska söka upp julruschen, utsätta mig för den, lajva på plats, men jag blir mest bara introspektiv. Ett slags kolugn har lägrat sig över min personlighet och gör mig stilla mitt i den framrusande koreografin. Jag blir inte stressad. Bara vemodig.

När jag var liten, och allt var verkligen inte bättre då, brukade jag hälsa på min mormor som bodde i Vasastan. För det mesta gjorde vi inget särskilt. Jag gick mellan rummen över knakande golv. Drog in lukterna av tvålflingor och mat stekt i smör. Hörde ljuden från fyllecellen på gården och bilarna som gasade på Odengatan. Tittade ut och såg rött växla till grönt. Ritade med kritorna som hon förvarade i en kakburk.

 

Någon sällsynt gång promenerade vi till NK:s leksaksavdelning där det fanns en märklinbana. Jag kan inte minnas att jag en enda gång fick något, eller ens bad om det. Det var inte därför vi var där. Möjligen fick man leksaker till jul, men de flesta jag hade var ärvda. Jag ska inte romantisera, men det förekom inga diskussioner om inköp i affärer. Inte med mormor, och inte med mamma och pappa. Det var ett ickeproblem. Jularna kom med berg av julklappar. Vi var fem barn så var och en fick inte så mycket, men det hela var ett sagolikt avbrott i vardagen.

När jag var 15 år fick jag min första lön från Akademibokhandelns bokmärkningslager. Jag satte genast sprätt på den: En vit säng från Ikea, ett vitt frottétäcke och en trådsmal guldring. Jag hade aldrig hanterat större summor än veckopengen, som alltid gick till godis. När jag 36 år senare helt och hållet slutar att köpa saker till mig själv är det inte på grund av onormala shoppingvanor. Det är på grund av ett onormalt samhälle.

Jag har aldrig varit ekonomisk, men nu har jag blivit ekologisk. Privatkonsumtionen står för 50 procent av Sveriges totala bnp samtidigt som utsläppen ökat efter påskrivet Kyoto-avtal. Regeringen försöker stimulera tillväxten, ungefär som man stimulerar en erogen zon. Julen har förlorat sin laddning när shoppingen blivit en livsstil. En ständig, icke årstidsbunden, kultur med förväntningar om nya kläder och nya saker.

I Stockholms city kallas julen för christmas och shoppingen är en del av en anglosaxisk berättelse som förstås rimmar med den populärkulturella kontexten. De flesta budskapen är på engelska och det lättar väl upp samtalet, som anglicismerna i nusvenskan. Bakgrundsmusiken är också anglosaxisk.

Texten till NK:s julskyltning är däremot på svenska, och på rim. Här finns på sätt och vis vår tids variant på min barndoms märklinbana. Hit kommer hela förskolegrupper bara för att titta. Vuxna läser högt från texten till de sagolika scenografierna.

Det finns ingenting i den här exponeringsytan som signalerar konsumtion. Man behöver inte visa upp några varor. Det räcker med att manifestera julen. Temat är julens hjälpredor. I ett hörn står en pudel klädd som en tärna. Det ser ut som en ovanligt glad Kjartan Slettemark. En drake gömmer sig bakom kakelugnen och åstadkommer lågorna som flammar från kakelugnen.

Förra året ville NK skänka skyltscenografin till Astrid Lindgrens barnsjukhus, men det var för mycket allergiframkallande ämnen i bygget, så allt fick slängas. I år ska man inte kasta bort dekoren, utan bjuda ut den till försäljning. ”Upplevelsemissionen är att vara en kulturell och kommersiell teater”, sa NK:s marknadschef till Resumé i en intervju för tre år sedan när de bytte skyltningsfirma.

En mindre fiktiv verklighet står på knä i kylan några meter bort. Några släpper ner slantar i tiggarnas pappersmuggar. Jag har inga kontanter.

Inne på Åhléns har man staplat bord med snabba julklappstips på temat tvål, förpackade i askar med fönster och säsongsbetonad gulddekor, den sista lösningen i slutet av rulltrappan.

En liten familj slår sig ner vid cafébordet där jag sitter. Deras småtting vill gå och titta på leksakerna, och det går bra, svarar föräldrarna, men de ska inte köpa någonting. Jag undrar om de kommer att lyckas. Jag tvivlar på att det finns någonting där uppe på fyra trappor som hjälper dem med att hålla fast vid den överenskommelsen. I som här inträden, låten hoppet fara.

Men när jag kommer upp på leksaksavdelningen sitter alla tre hukade på små pallar runt ett legobord, där pojken bygger.

Jag åker ut till Skärholmen, söder om Stockholm. Inte heller där blir jag särskilt drabbad av julruschen. Det är så mycket annat som pågår här. Simskolegrupperna som kommer tågande från badhuset, män som sitter ensamma med en telefon vid en kopp kaffe. Ungdomarna i studiebåsen på biblioteken. Mammor och döttrar som står utanför ungdomspsykiatrimottagningen bredvid SEB och ser varandra djupt i ögonen. Möjligen är det bara det jag ser.

Jag har lärt mig att blunda för det andra. Det är bra så.

Källa:http://www.expressen.se/kultur/fardighandlat/

Köpstopp – Utvärdering vecka 49

Den här veckan har det inte hänt så mycket, jobbar mest på och försöker komma in i vardagslunken. Har jobbat natt och dag denna vecka och det tär, man blir tröttare. Så är jag inte på jobbet så hänger jag mest hemma. Tyvärr så väntar jag fortfarande på möbler för att kunna packa upp och göra klart i lägenheten ordentligt. Så det är lite stökigt (oreda) här hemma och jag orkar inte göra något förrän alla möbler kommer. Sen ska lite lampor och vägghyllor upp. Men i slutet av Januari så borde det vara klart. Har ändå gått otroligt smidigt med flytt, jobb osv – relativt huvudvärksfritt. Nu vill man bara komma vidare och kunna fokusera på nya mål helt enkelt, som Köpstopp 2014.

Denna helg så har jag jobbat på att utveckla mig själv, genom att baka mjukkaka. Brukade göra detta när jag var mindre, men det var länge sen jag var med sist samt att jag vill kunna göra det själv om så krävs. Så jag fick mig far & mor ( behövdes knappt någon övertalning alls, de är lätt övertalade till det mesta). Så nu känner jag mig självsäker på att jag kan göra degen, vet om jäsningen, utbakning och gräddningen. Dessutom får man ju bröd som man vet vad det är i, samt att det är godare. Så en helt ok vecka alltså.

IMG_0997 IMG_0998

Gällande pengar så försöker jag hålla inne på alla utgifter just nu. Känns som jag har brännt en hel del ändå de sista månaderna. Så det blir inte så avancerade julklappar detta år. Måste gå igenom vad jag har också, ska se om jag ska försöka göra någon ordentlig utrensning bland kläder och saker. Ska försöka att bara ha det mest nödvändiga och ett mindre prylrikt liv så småningom.

Köpstopp – Utvärdering vecka 48

Vem sa någonsin att man tjänar dåligt som sjuksköterska? Jag höll på sätta i halsen denna månad när jag såg min månadslön under November, 37 000 kr. Fick ut ca 26 000 efter skatt. Helt plötsligt känns det inte så farligt att ha en lite högre hyra en jag är van vid. Vad som ser ut att ha dragit upp lönen är timlönen från oktober, då jag fick skriva upp vissa dagar och månadslön den andra halvan av månaden – fråga inte, jag vet ej varför men chefen ville att vi gjorde så. Tror det kommer att dröja till ungefär februari innan jag ser vad en ”normal” lön är, då det är jul och storhelg nu som jag jobbar, sen nyår. Alla tillägg får man ju månaden efter.

Tyvärr är det fortfarande lite extra utgifter denna månad, köpt möbler från IKEA för ca 5000 kr samt att det är jul. Har ångest inför att köpa julklappar, tror jag handlar allt via nätet i år, orkar inte bege mig till staden för att trängas och stångas. Annars  håller jag min vanliga budget gällande inköp som mat. Kanske mindre? Nu när jag jobbar mycket natt så äter jag bara 1 måltid (middag), så det måste ju spara in några kronor. Tror jag också har löst mitt problem med snabbmat. Har flyttat till en ort med 3 matställen man kan äta på, men ingen av ställena faller mig i smaken, gör inte god mat. Så det kommer att bli mycket hemlagat = billigare. Klapp klapp, då har jag löst det problemet. Då jag inte äger bil heller så kan jag inte bara fara till Skellefteå för att käka på MAX heller, så min masterplan för att spara pengar fungerar.

Har inte varit så jätteaktiv denna vecka förutom att jobba. Har lite dåligt samvete för att jag inte har kommit igång med träningen ännu. Då jag får bada gratis via jobbet så ska jag börja utnyttja det till veckan, känner mig äntligen uppvilad efter allt med jobb och flytt, så nu blir det träning. Får se om jag ska börja gymma också, 2014 kanske är året jag äntligen får magrutor? Tror jag har en ärlig chans då jag inte har vägt så här lite på 12 år och om jag ändrar mina kostvanor.

Det känns inte som om det blir mitt ”nyårslöfte” i alla fall. Är mer sugen på att fortsätta köpstopp samt att göra det strängare för mig själv. Är egentligen inte missnöjd med 2013 – lyckades lätt med mitt mål att spara ihop 60 000kr. Dessa pengar har jag fortfarande sparade och de ska läggas mot min CSN skuld. Väntar bara på att få min första inbetalning från CSN så ska jag kontakta dem angående att göra en större insättning.

Jag ska fundera lite hur jag ska lägga upp det, men mitt mål är att ju att betala av studieskulden så fort som möjligt. Får jag bort en 180 000 kr skuld på 2 år skulle jag vara jättenöjd. Det skulle betyda att jag behöver spara 10 000 kr varje månad under 2014, alltså 120 000 kr. Så jag måste beräkna lite på utgifter innan Januari för att se hur jag ska lyckas med det. Men jag tror absolut att det är fullt möjligt. I värsta fall får jag jobba extra på semestern.

cutting_costs_crop380w

 

Köpstopp – Barnfamiljer låter julen bli allt dyrare

Barnen är julens vinnare – särskilt i år. Enligt en undersökning kommer svenska föräldrar att lägga i snitt 4 000 kronor på julklappar. Det är en ökning med drygt 10 procent jämfört med i fjol.

Generellt planerar varje svensk att lägga ungefär 3 200 kronor på julklappar i år. Det är i stort sett samma belopp som förra året.

Föräldrar med barn i hushållet kommer däremot att utöka klappbudgeten. Förra året köpte barn­familjerna julklappar för i genomsnitt 3.600 kronor. I år kommer siffran att öka till 4.000 kronor. Det visar en undersökning som TNS Gallup gjort för Nordeas räkning.

– En familj där båda föräldrarna haft två inkomster under många år har fått en förbättrad ekonomi. Och barnen är de som får ta del av ett eventuellt överskott. Över tid ser vi att föräldrar lägger allt mer pengar på julklappar till barnen. Det blir särskilt tydligt i år, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Utöver klappar medför julen också ett antal övriga utgifter. Det handlar främst om mat, men också om pynt, kläder och diverse juliga aktiviteter. Även på detta område kommer barnfamiljerna att lägga mer pengar än i fjol. I genomsnitt kommer att utgifterna för övriga kostnader att uppgå till 2.400 kronor.

Vidare visar undersökningen att det framför allt är kvinnor som står för julklappsinköpen.

– Av tradition så har kvinnor ansvaret för att komma ihåg. Männen köper julens tillbehör, som mat, säger Ingela Gabrielsson.

Att barnfamiljer lägger mer pengar på julklappar är en logisk följd av den generella konsumtionstrend som råder i samhället, säger Erika Pahne, chef för Institutet för privatekonomi på Swedbank.

– Sedan början av 1970-talet har konsumtionen fördubblats. De senaste åren har det dessutom blivit mer okej att konsumera på ett socialt plan. Men det finns också tecken som tyder på en viss konsumtionsmättnad. Vissa har börjat ställa sig frågan om julen verkligen blir mer lyckad om vi köper fler julklappar, säger Erika Pahne.

Enligt Ulrika Holmberg, föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan i Göteborg, finns det ett antal bakom­liggande orsaker av mer psykologisk natur till föräldrarnas köpbeteende.

– Delvis används nog julklapparna för att döva ett dåligt samvete. Du kanske upplever att du lägger för lite tid på barnen. Dessutom före­kommer det säkert förhoppningar om att barnen ska kunna berätta för sina kamrater om allt fint de fått när de kommer tillbaka till skolan. Att köpa julklappar ingår i bilden av att vara en god förälder. Det finns många faktorer som driver upp beloppen, säger Ulrika Holmberg.

Hon påpekar också att barn tenderar att få ett allt större inflytande över familjens köpbeslut.

– Barn är mer medvetna konsumenter i dag och de ställer specifika krav.

Varumärkesmedvetandet går ned i åldrarna. Finsk forskning har visat att önskelistor blir mer och mer detaljerade på produktnivå, säger Ulrika Holmberg.
På HUI Research bedömer man att årets julhandel i stort kommer att öka med 1,5 procent jämfört med förra året.

– Då landar vi totalt sett på 65,6 miljarder kronor. Vi tror att förutsättningarna för ett rekord är goda. Hushållen är köpstarka. Inflationen är låg, liksom räntan. Sparandet är på rekordhöga nivåer. Mest positivt är att konsumentförtroendet är uppe på normala nivåer igen, säger Elin Gabrielsson, konsult på HUI.

Källa: http://www.dn.se/ekonomi/barnfamiljer-later-julen-bli-allt-dyrare/